pinea

Livet är förjävligt när man inte får som man vill. Thea har precis ätit upp ALL sin mat men Elmer har lämnat 15 bitar, Thea får under inga omständigheter ta resterna. Hon spelar upp ett register som är helt otroligt.



Hon tittar på mig och gråter, sen gör hon ett försök att bara ta helt sonika. Utan att vara skarp säger jag nej och lugnt fortsätter plocka med min frukost. När jag sätter mig till bords har hon lagt säg ner framför skålen. Hon pratar med maten - skäller lågt på den och sticker in nosen under kanten på skålen. Hon till och med drar i mattan för att skålen ska komma närmre henne utan att hon rör sig mot den. Tillslut lägger hon sig ner och finner sig i att gobitarna ALDRIG kommer att bli hennes.



Jag tar en bit ost och går in i badrummet (jag ser henne hela tiden genom en spegel) därifrån lockar jag på henne. Det tar en minut så har hon lyckats slita sig från skålen och kommer in till mig och får osten istället.

Detta är en jättebra övning för att lära dom att allt är inte deras som ex picknickar i parken. En reisen som kraschlandar i en picknick är inte vatten värd.